anna

Jag njuter av vårt nystädade hem just nu och att det är helg! Älskar att gå barfota hemma utan att skräp fastnar under fötterna. Tyvärr inte särskilt länge den känslan varar, men så är det bara. Maken gjorde som vanligt middagen, god pasta, och lite senare ska vi ha mys-kvällsmat, ostfondue! Och eftersom TV-tablån inte visar något av intresse ikväll ska jag nu sätta mig och läsa en bok. Skön fredag och bra start på helgen helt enkelt:) Trevlig helg!

Jag fyndade som sagt en babysitter här om dagen. Den gillade lilleman också! Han har tränat på att bära den och gunga den så han kan hjälpa till när bebisen kommer. Idag har han även provsuttit den och tyckte det var mysigt! Jag undrar nyfiket hur mycket han förstår om vad som finns i magen och vad det innebär Vi pratar mycket om att bebisen ska bo här med oss, men hur uppfattar han det? Här om dagen sa han tydligt att bebisen inte fick leka med hans leksaker, men vi kan köpa bebisleksaker till bebisen! Söta och goa unge:)

Sökte i bokhyllan efter en ny bok att läsa, och fastande även vid "bröllopslådan" för att läsa igenom hälsingar när vi gifte oss. Tog en titt på resecheckarna vi fick, som jag trodde var giltiga i fem år, men dom går ut nästa sommar! Det innebär ju att vi måste boka en resa i höst eller nästs vinter (yippie!) och jag har varit på maken om det, men han har inte nappat på idén Nu har han inget att välja på:) Nu vill jag genast börja spana på tänkbara resmål! Tips mottages tacksamt! Det ska vara varmt och soligt, barnvänligt för en tre-åring och ett spädbarn och maken hade nog uppskattat om det fanns en golfbana i närheten.

Mamman har städat diverse saker man städar alldeles för sällan (eller jag åtminstone), som till exempel micron och badrumsskåpet. Nu är det rent åtminstone. Nu ligger jag och vilar bort värken i soffa och lilleman är helt uppslukad av Pingu! I morgon blir det förskola och jobb som vanligt, men bara kort dag fram till lunch, sen är helgen här igen:)

Den här glada buskillen är bor hos morbror och Maggan denna helgen, medan föräldrarna ägnar sig åt jobb och skidåkning i fjällen. Som jag saknar vårt busfrö när jag ser denna bilden!  Efter en mycket trevlig kväll och fantastiskt god middag uppe på fjället är de nu dags för mig att sova. Klockan är verkligen på övertid i min värld just nu.  Fjällen i Tärnaby/Hemavan är verkligen otroligt vackert och mäktigt och då jag i min uppväxt tillbringat en veckas vintersemester här varje år, så känns det lite som hemma för mig i fjällvärlden. Nästa vinter önskar jag mig en veckas skidsemester här och lilleman ska få åka hur mycket slalom han vill i Solkatten!

Maken är på utbildning och sover borta i natt. Ikväll fick jag sällskap av min fina vän som precis kommit hem efter tolv veckors jobb till sjöss. Trots att jag alltså haft sällskap hela kvällen fram till för en timma sen, måste jag säga att det är vansinnigt trist att vara själv!! Å i denna stund när jag reflekterar över det kan jag inte annat än beundra min mamma som i så många år levde mer eller mindre själv på veckorna under hela min uppväxt, med tre barn och en man/pappa till barnen som hade 250-300 resdagar/år!! Man kan ju undra när han var hemma egentligen!! Jag kan omöjligt fatta hur hon orkade, men såklart orkar man ju alltid på något sätt. Det måste ju gå och det gick. Idag är resdagarna och arbetstimmarna betydligt färre än på den tiden, så nu tar han igen tiden med oss och barnbarnen istället. Jag brukar tänka på det hur jag som barn upplevde det, men för mig var det helt enkelt "normalt". Inget konstigt. Vi tog igen tiden på helgerna och semestern. Jag sa en gång till mamma att "vet du att det finns pappor som äter middag hemma på vardagarna?". I min värld var det unikt:)

I morgon åker vi hem till villakvarteret igen och lämnar stugan för den här gången. Det blir en dag hemma med diverse fix i huset inför kommande arbetsvecka. Jag trivs verkligen så bra här ute i "ensamheten", utan grannar och nära natur och hav. Det fanns en tid i min ungdom/tonårsperiod jag verkligen tyckte att det var pest att spendera somrarna här, när alla kompisar var i stan, och det fanns inget att göra. Nu är det verkligen bara avkoppling för mig och sommarminnen från uppväxten väcks inom mig. Sen fungerar det även som ett utmärkt andningshål numera, när jag behöver andrum från hemmet och vardagen. Det andningshålet behövde jag verkligen den här helgen! Ja nu känns verkligen sommaren efterlängtad! Det finns få saker som går uppemot att få sitta och grilla vid stranden och se solnedgången vid halvelva på kvällen, eller att få vakna till en klarblå himmel och ett spegelblankt hav och hörs fiskmåsarna vakna på håll.  Även om jag själv ibland drömmer om ett eget sommarställe har jag svårt att se att jag kommer trivas lika bra som här. Titta på bilden bara - det här brukar jag se ut över innan jag somnar på kvällarna sommartid!

Påskgubben är redo för Blåkulledagis - Glad påsk!

Himla konstig dag idag. Kände mig egentligen pigg redan igår för att gå till jobbet, men eftersom jag jobbar med vårdfolk blev jag stoppad. Jag kunde tydligen smitta. Antagligen klokt att stanna hemma en dag till. Jag satt hemma och sydde en gardin och såg film, himla märkligt men faktiskt också väldigt skönt:) Men till idag, var pigg som sagt, jobbade ett par timmar sen började jag känna mig smått konstig, lite yrsel och plötslig trötthet. På lunchen hemma spelade hormonerna spratt på mig och tårarna sprutade av absolut ingen anledning. Vilade mig igenom lunchen så jag kände mig lite bättre. Dock varade det inte så länge så eftermiddagen/kvällen har jag känt mig smått utmattad. Orkade tillslut ta mig ut på en liten promenad för att göra påskris, men resten av planerna att exempelvis städa vårt skitiga hem får vila tills vidare. Det finns ju viktigare saker att bry sig om helt enkelt, sin familj och sig själv! Vi beslutade för att dra till stugan ett par dagar i påsk för att slippa känna måsten hemma, vara ute och leka med lilleman och äta god mat som mamma lagar, samt sova i den miljö jag sover som allra bäst i. Knepigt det där, men jag sover nog aldrig så bra annars som jag gör i stugan. Det måste vara något med havet och naturen så nära inpå, i kombination med barndomsminnen och trygghet eller nåt. Blev lite flummigt kanske det där, men för mig är det verkligen en speciell känsla. Ibland kan jag inte låta bli att fundera över vilka minnen och känslor från barndomen Melwin kommer att ta med sig när han blir "stor". Ja nu svävar mina röriga tankar iväg, så nu är det minsann dags att säga godnatt!

Jag är hemma och vabbar med lilleman som  är förkyld och febrig. Eller han börjar bli frisk kan man säga, energin är tillbaka så i morgon blir det förskolan. Jag själv ligger i soffan (magsjukan angrep mig i natt), och hör hur han fnissar och skrattar. När jag kliver upp visar han stolt upp sin fot "Jag har plåster"! Barns kreativitet är härlig!!