anna

När vi bodde i Malmö träffade jag ett härligt gäng nyblivna mammor, med alla våra barn födda i september -09 (fanns förvisso några undantag lite före och lite efter). Jag vet att några av dom också läser här!

Även om vi inte bor kvar, så har vi lite kontakt nu och då, och det har varit och är fortfarande så skönt med den kontakten, för vi började alla någonstans väldigt lika. Alla var nya inför föräldraskapet, med diverse oron och tankar. Varför sover dom så? Hur mycket mat behövs? Skrik på nätter osv..

Idag har flera av barnen fått syskon, och vi följs fortfarande, och delar tankar och funderingar. När jag ser tillbaka på det första året som mamma, känner jag verkligen hur mycket som har hänt med mig sen dess. Jag känner en helt annan trygghet som förälder, och inte alls lika orolig av mig, även om jag såklart stöter på nya funderingar som 2-barnsmamma. Men jag vet att struliga nätter kommer finnas av och till, att matlusten kommer till sist och att Milo såsmåningom kommer sova i egen säng och inte som nu alltid intill oss, osv.

Vad ville jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, att jag är så glad över den tiden, och den kontakten vi fortfarande har, även om det såklart inte är lika regelbundet idag.
Förra sommaren lyckades vi få till en liten "återträff" och det vore så himla kul om det blir så till sommaren också! Med ännu fler barn den gången, hihi!

Kram till er, ni vet vilka ni är❤